Vilken färg har själen?
"Ditt mål i livet? - tar det som det kommer". Hennes liv försvann ett år senare.
Fredag. Igen. Ligger i sängen, mätt på vit choklad, väntar på att tiden ska rinna ut, för det är väl det vi alla gör? Vi har antingen för mycket av den, eller för lite. Jag värderar den inte, jag är tidsförvirrad och låter saker ta sin tid, jag glömmer bort att jag väntar och låter det bli en överraskning.
Kollar på Skins. Bläddrar igenom en bilddagbok med +3000 bilder. Är apatisk inför framtiden. Ska på bio ikväll, ska gå på stickfestival imorgon, Borås, fira födelsedagar, gå på gymnasiemässa, åka på studieresa till Stockholm, sitta i en buss i åtta timmar på en dag, fängelse.
Vill tillbaka till en värld jag aldrig funnits i, ska jag skapa om den?
Bildkälla: tumblr.com
Plötsligt hittade jag mig själv på hennes bilddagbok, tre år gammal bild, tolv år gammal brevid pappa.
Undertext: Min lilla snart stora syster.
En bild efter det där jag reagerat på ett cigarettpaket eller någonting.
Undertext: hmm... tycker inte vi behöva tvinga på henne cigg riktigt än va???
Hon har tänkt på mig.
Och om hon ens vet att jag finns nu, vem jag är och hur jag ser ut, vad är det här för sjukt? Vem har gjort såhär emot oss? Hur kan någon som inte finns få en att skratta? Hur kan en människa finnas kvar, upplagd på internet utan att ha en levande kropp?
korvkorv
Brevet.
Ibland går livet ut på att gömma sig, inse att någonting är fel och bara gömma sig. När man inte kan vara där längre. När man måste försvinna. Men livet tillåter det inte. Vi får inte gömma oss. Vi tvingas stå där och ta alla slag, och om vi viker undan låter ödet oss göra det ändå. Människor ser till att vi inte gömmer oss. Och det är inte vårt fel. För vad vi än gör och vad vi än undviker, alla telefonsamtal vi ignorerar, plötsligt får vi ett brev med pengar och det står att avsändaren saknar dig. Det är avsändaren du gömt dig för. Och avsändaren vet att du måste tvingas ringa och tacka för pengarna. En muta, en sista utväg.
Vad gör du?
Gömmer dig, ignorerar. Vilket aldrig funkade.
Brevet måste skickas tillbaka.
Nothing to hide.
Har inget att dölja. Hade tänkt visa mitt rum nu, för det är en aningen populärt.
Kollar på serier hela dagarna, spelar gitarr och spiller ut Promakers i sängen.
Kollar på serier hela dagarna, spelar gitarr och spiller ut Promakers i sängen.
Jag lever om allt igen.
Det blev plötsligt vinter i min skalle. Sen, mörk, Broder Daniel-vinter. Precis när medicinen börjat ge biverkningar. Har plötsligt börjat sova med tre filtar, börjat använda vantar, planerar julklappar och letar efter julstjärnor i mina grannars fönster. Varje morgon är jag bergssäker på att det kommer ligga ett tjockt snötäcke på gatan, och snöflingor singlandes nerfrån himmelen. Jag dricker sojamjölk med chai varje morgon, innehåller kanel och kardemumma, har risgrynsgröt i kylskåpet och allting luktar doftljus. Tigger skjuts till skolan för att ignorera kylan.
Men för att inte tala om hur mitt liv har hackat upp sig på cd-skivan, och jag lever om allt igen.
Jag känner det, jag saknar det och jag önskar att jag kunde förstått det för länge sedan.
Det sker. Fleet Foxes - Mykonos spelas upp i mina öron och alla bilder finns kvar. Alla minnen. När är vi? December 2010.
Hundarna och grodtatueringen, det stökiga rummet, cigaretterna och det gamla Super Mario- spelet har motvilligt begravits med dig.
Det är höst.
Och jag har blivit likare dig än du någonsin skulle kunna förstå.
They are with us when we breath
Bildkälla: Tumblr.com
You silent my song.
Akvarellkurs i fem timmar. Jag klev in i ateljen och sänkte medelsnittsåldern direkt. Jag stack ju inte ut, ni vet. Som tur är kom jag bara ut fem timmar äldre, och jag har nu lärt mig att göra landskapsbilder. Har alltid haft problem med det förrut. Lite pastelligt och molnigt.
I didn't see it coming
Jag har en lång akvarellkurs imorgon. Jag har haft bildkurser innan, när jag var -10 vilket var ganska värdelöst, men nu har jag bestämt mig för att göra det igen. Fast jag hoppas inte att det blir som igen. You get it.
Jag köpte akvarellpennor här om dagen, 36 nyanser, ett akvarellblock, skisspenna och suddigum. Idag testade jag akvarell för första gången.
Jag köpte akvarellpennor här om dagen, 36 nyanser, ett akvarellblock, skisspenna och suddigum. Idag testade jag akvarell för första gången.
Fast jag tror att det kommer ge sig i slutändan.
Kill kill
Folket har redan stulit punkens creepers, och jag tänker inte låta dem stjäla stålhättan. Jag vill ha ett par rödmelerade martens. Har ett par, fick dem när en person dog, men dem var alldeles för stora.
Bildkälla: tumblr.com
AGH, skor.
Radikalt.
Gjorde nyss någonting galet. La upp en outfit på lookbook.nu
Om ni vill får ni gärna "hypa" mig. *hihi*
Antar att jag kommer få ångra det här snart. FAN!
Annars, det här är jag. Så här klär jag mig ibland. Långkjol och en avklippt tröja utav min 20+ plastbror med nån grej på. Och vad jag än gör kan mitt hår aldrig se nykammat ut.
Korv.
Your face's bleeding.
Hittade genomskinliga converse. Måste ha.
Goodnight, travell well.
Ibland förvånas jag över hur mitt huvud fungerar. Omedvetet lyckas jag skapa bilder jag aldrig funderat på innan, men när dem väl är där inser jag att dem funnits i mitt huvud hela tiden. Ibland förvånas jag över hur mina bilder blir, helt omedvetet, och ibland förvånas jag över hur fult jag ritar, hur jag inte kan framställa saker. Och när jag väl tänker efter är allting suddigt. Jag kan inte se mina egna penseldrag. Jag kisar när jag ritar. Och ibland håller jag den långt ifrån mitt ansikte för att se helheten, skuggan och känslan. Och vad betyder mina bilder? När jag väl tänker efter tror jag att jag vet.
Men nu vill jag höra. Vad tror du att bilderna betyder?
Where is my mind?
Pixies - Where Is My Mind
Projekt - bra musik
Jag kommer inte vara kapabel till att dö innan jag lyssnat på världens alla bra låtar. Det är ett av mina livsmål, (nummer två är att förstå precis hur min ekvationskalkylator fungerar), och om det inte sker kommer jag antagligen att vakna upp som förruttnande lik och hemsöka folks hörlurar. Anyway, jag tänkte skriva upp alla låtar här. Så länge. Tills jag skaffat ett block.
Kommer uppdatera listan då och då.
- Pixies - Where is my mind
- Vampire Weekend - M79
- Maccabees - Toothpaste Kisses
- Kasabian - Vlad The Impaler
- Vampire Weekend - The Kids Dont Stand A Chance
- Radiohead - Creep
- Gorillaz - Clint Eastwood
- Crystal Castles - Love and Caring
- Ty Segall - Finger
- Kasabian - Take Aim
- Markus Krunegård - Samma Nätter Väntar Alla
- Lana Del Rey - Kill Kill
- Parken - Vad ska vi göra med Henry?
- The Smiths - There's a light that never goes out
- Timo Räisänen - Didn't we almost have it all
- The Ark - Uriel
- Belle And Sebastian - Get me away from here I'm dying
- The Ark - Bottleneck Barbiturate
- Belle And Sebastian - Dear Catastrophe Waitress
- Escobar - Someone New
ELLE
'Min ELLE-prenumetation är bekräftad.
Boo-yeah.
Shadowplay
Bryn
Vampire Weekend - Bryn
-- = +
Hej Elin, Isabelle, vet att ni kommer läsa det här förr eller senare.
Jag tvingas träffa en kattliknande kvinna med krokodilgröna knästövlar som stirrar på mig tills jag formulerat mina tankar i ord. Det gör mig självmordsbenägen som allt annat, och jag får inte styra mitt liv, för folk vill inte att jag ska vara ensam. Såna här människor är precis som dem personerna i klassrummet som bara måste vara sociala hela sin vakna tid. Atmosfären är ett lock bara jag kan se. Molnen kretsar runt jorden och tvingar bara ner lite ljus på jorden. Men ni kan inte se det. Ni kan inte se locket som närmar sig mer och mer för varje långsamma sekund och som sedan åker iväg och far runt. Som påminner oss om att det är fysiskt omöjligt för oss att finnas på en annan plats. Även fast man inte hör hemma här.
Jag tvingas träffa en kattliknande kvinna med krokodilgröna knästövlar som stirrar på mig tills jag formulerat mina tankar i ord. Det gör mig självmordsbenägen som allt annat, och jag får inte styra mitt liv, för folk vill inte att jag ska vara ensam. Såna här människor är precis som dem personerna i klassrummet som bara måste vara sociala hela sin vakna tid. Atmosfären är ett lock bara jag kan se. Molnen kretsar runt jorden och tvingar bara ner lite ljus på jorden. Men ni kan inte se det. Ni kan inte se locket som närmar sig mer och mer för varje långsamma sekund och som sedan åker iväg och far runt. Som påminner oss om att det är fysiskt omöjligt för oss att finnas på en annan plats. Även fast man inte hör hemma här.
För att folk inte kan vara tysta. För att folk är så innerligt övertygade om att betyg och ett normalt liv med en familj är viktigt. För att folk är korkade.
Jag har börjat göra slut på saker. Personer. Jag har inte träffat pappa på en månad. Och jag behöver inte tid. För jag värderar den inte.
Det går inte att se det som finns att se, kanske för att det inte finns. Vem är det som styr allt?
Skulle någon kunna berätta vem det är jag gör det här för skulle jag bli tacksam. Fast det ordet finns inte i mitt vokabulär, ändå. Glöm det.
Jag är inte sjuk. Kanske. Det är inte mitt val. Jag har inte valt att tvingas stanna hemma ibland. Det är inte min tanke. Ingenting är min tanke.
Whatever.
Video Games
Creep
Radiohead - Creep
Du är sjuk.
Up the stairs.
Jag har gjort en pärm fylld med musikaccord. Den väger uppskattningsvis enligt mig minst åtta kg.
Den är röd. Och den är fylld av Belle & Sebastian.
Den är röd. Och den är fylld av Belle & Sebastian.
Im honest, brutal and afraid of you.
Det var konfirmationsåterträff idag. Jag var på väg, satt i bilen fast jag kom aldrig fram.
Det finns så mycket jag skulle vilja berätta.
hihi
VARFÖR ÄTER JAG ALLTID KNÄCKEBRÖD I SÄNGEN?
Rätt dum fråga.
| Vad tycker du om slob.blogg.se? | |
| pollcode.com free polls | |
Blå.
Fick en uppenbarelse ifrån den heliga bibeln, ELLE. Ett reportage om "Höstens snyggaste skor" förde mig till en sida med skor i olika nyanser och jag såg ett par havsblåskiftande jodhpurs med nitar ifrån Church's. Aaaah. Jag tänkte att jag skulle fara in på nån b-skoaffär och hitta ett par liknande, eller åtminstone fina skor, jodphurs, men allt såg så b ut. Som jag förväntat mig. Hi hi.
Så jag köpte min systers gamla skor för fem tjugolappar och ett leende i mungipan. Dem här såg inte lika b ut. Perfa!
Så jag köpte min systers gamla skor för fem tjugolappar och ett leende i mungipan. Dem här såg inte lika b ut. Perfa!
Nöjd tjejs ben.
Jag vet inte vad jag ska ha dem till men det löser sig. Typ nåt Jeremy Scott-inspirerat. Färglatt. Neon. Glimmer.
Meadham Kirchhoff
Vivienne Westwood, Miu Miu, Alexander McQueen, Jeremy Scott och nu Meadham Kirchhoff. Galna kläder. Älskar dem. Så inspirerande.
Bild: Meadham Kirchhoff Spring 2011 Ready-to-wear
Toothpaste kisses
Köpte en läppstiftspenna igår. Hi hi.
Korallreven & Vintergatan
Vad gör jag? Jag sitter och blinkar i min webbcamera och lyssnar på VAKNA! med The Voice. Ritade på nån lektion. Tycker att en del personer borde ha denna mun och läskigt nog är det här en avbild på mig när jag har munsår. How sad.
